Jag vet helt enkelt inte
Jag vet inte hur jag känner eller hur jag riktigt mår. Då kanske ni undrar hur kan du inte veta vad du känner eller hur du mår. Jag kan helt enkelt inte förstå mig på eller tyda mina tankar och känslor. Om någon frågar hur jag mår eller hur det är så vet jag inte riktigt vad jag ska svara för jag vet ju inte, så det slutar med att jag säger att allt är bra.
Det känns som om jag har en svacka, jag orkar inte med nått, orkar inte fixa till mig, vara social med någon eller gå utanför dörren. Förut när de här svackorna var så gick jag fortfarande i skolan så då pallade man sig dit hur än osocial man kännde sig. Nu när jag pluggar på distans så spelar det ingen roll om jag går upp kl 8 eller 15 på dagen.
Hur mår jag då igentligen om jag tänker efter...? Bra fråga......
Jag har svårt att prata med mina vänner om hur jag mår och jag vet inte varför. För att jag känner mig så himmla sårbar då? För att jag inte kan lita på de? För att jag är helt jävla rubbad i huvudet?
Det känns som jag är helt ensamm i hela den här världen och det spelar ingen roll hur mkt fok eller vänner jag har omkring mig, jag känner mig endå ensammen. Jag börjar nästan funderar på om jag är så himmla iskall som vissa tycker att jag är. Är jag verkligen det..? Har jag verkligen ett hjärta av is och sten? Är det så folk omkring mig ser mig, som en iskall människa men ett hjärta av is och sten...?
Det är snart så att jag börjar tro att jag har det.
Kommer jag någonsin förstå mig på mina egna tankar och känslor? Och i så fall när...? Jag hoppas det är snart för så som jag mår nu så känns det bara åt helvete, som om hela mitt liv har rasta samman. Till viss del har det gjort det men det var ju några år sen och jag trodde jag hade börjat bygga upp mitt liv igen eller är det bara som jag inbillar mig att jag har gjort det..?
Ditt ord
Trackback
