Shake it



I fredags så var det åter fest igen i vanlig ordning denna gång var vi uppe hos victor och förfestade. Det var victor, jag, ronny, wearner, emma, tiina, sofie, annelie, natha och linus. Fy fan vad kul vi hade där uppe sen drog vi ner till san marion vid elva. Vi var bara där en stund innan vi drog till barbros hela gänget med gudrun som vi träffade där inne på krogen. Det vart en hel del dansande och drickande inna på babban i vanlig ordning sen innan det var dags att gå hem så vart det ett stop på maestro för lite käk.

Lördag vart det filmkväll hemma hos tiina, det vart samma gäng som kvällen innan förutom linus och natha. Men efter ca 1 ½ film så vart jag och wearner rastlösa så vi ringde chrille och frågade när de skulle dra ner på krogen så en halv timme efter att vi hade ringt så trallade jag, wearner, victor och ronny ner på krogen. Det vart san marion hela kvällen. Vi satt och drack med chrille, buren och madde sen innan alla skulle dra hem så vart det ett stop på venezia för lite fylle mat. Sa hejdå till grabbarna sen vid bussen och så vart det raka vägen hem för att sova.

I dag har jag lunchat med natha, vi satt och pratade skit som vanligt. Bestämde att vi ska ta och fika med knasen på tisdag så han kan skälla på oss för att natha har blivit tillsammans med linus igen och för att jag har tagit hål i tungan och klippt av mig mitt långa hår.


C visade upp sina ärr han hade fått utav mig på ryggen, han bara flinade åt mig när han sa att det var mitt fel. So what, erkänn du gillade det för jag vet att du gjorde det. Det känns bra på nått sätt att han har de där ärren, det kommer påminna honom om mig och dosan jag har kommer att påminna mig om honom.
Well undra om alla minnena kommer vara lika tydliga om 10 år som de är nu, jag tror inte det men man kan ju hoppas.

Bara en text som skrevs för ett tag sen:

Du kommer nog aldrig att läsa det här men sak samma.
Du är speciell och roligt och jag känner mig vilsen för att
mina känslor är så jobbiga. Jag gillar dig som en vän men ibland så går de känslorna över till att tycka om dig lite mer än bara det. Jag vet att det nog aldrig kommer att bli vi på det sättet och att vi aldrig skulle funka. Ibland är det jobbigt att se dig och att prata med dig när de där känslorna har passerat vänner stadiumet. Men på nått sätt så lyckas jag lägga band på mig själv och mina känslor då. För jag är rädd, rädd att berätta hur jag känner för dig ibland för jag vill inte förlora den vänskap vi har.
Förhoppningsvis så går allt det här över med tiden.

Well änns hjärta och hjärna kan vara fuckt up ibland men det är väl så livet är.

Nä tvätta danskens tröja så den inte luktar lika unket när han får tillbaka den som den gör nu. Gaah han kan inte ha tvättad den här på minst 2 veckor, karlar säger jag bara.


Ditt ord

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0