Faktiskt

Jag saknar min vän, du som gjorde muppiga miner och fick mig att skratta. Mkt har hänt de senaste månaderna och vi pratar knappt men saken är den att jag saknar dig, dig som jag lärde känna inte det du vart.

Jag kanske inte bryr mig lika mkt och försöker lika mkt men du ska veta att jag bryr mig fortfarande om dig och det kommer jag alltid att göra. Men du är igen jag kommer att gå genom eld och vatten för, åtminstonde inte nu.



Mitt hjärtegull gick för en liten stund sen och nu är det snart sängen som gäller så man orkar upp i morrn fast lite sovmorgon blir det efter som jag är julledig nu.


Tack och hej!

Ditt ord

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0